Rityta 1-s


Varmt välkomna till Bloggen!

En samlingsplats för våra gemensama tankar kring hundägarskap & allt vad det innebär från en gråmulen vardag till en glittrande tävlingsdag.

2020 > 01

Vilken helg!

Ibland går det inte hela vägen men det går jäkligt bra ändå & vi har haft en helt fantastisk helg på resande fot med två dagars tävling, övernattning på Kroppefjäll, härliga promenader & såklart frukost i sängen, för både två & fyrbent.
Idag var det Lokes tur att tävla, min stora älskade björn, min stjärna, han som gör allt & lite till med hög motivation, glädje & kärlek till alla som kommer in i hans zon, oavsett om det är 1 eller 100 meter ifrån, för i Lokes värld till skillnad från lilla Y så är alla här för hans skull & är det något Loke är duktig på så är det att ge tillbaka & överösa alla med kärlek, värme & bjuda in till hans värld som som står för gemenskap, för i Lokes värld får alla vara med, stora som små.
Han är enkelheten själv, killen som skulle ta på sig ett par platåskor om jag så bad, han som delar med sig av sitt köttben till alla som vill smaka, grabben som tar sig an utmaningar utan att ens reflektera kring omgivningarna, han bara gör & jag följer efter.
3 av 4 på dagens TEM NW1 Inomhus & vem kunde tro att lillebror skulle hamna i TEM ledning?
Superfina sök, härlig känsla & riktigt kul får summera dagens tävling & jag kan inte vara annat än nöjd för som sagt, ibland går det inte hela vägen men det går jäkligt bra ändå & oavsett så har jag min älskade brunbjörn vid min sida & det är precis samma kille när jag går ut från söket som när jag går in.
Älskade Loke!
Tusen tack till alla härliga vänner i Nose Work familjen, gamla som nya för en fantastiskt trevlig helg med många härliga skratt & den fina gemenskap som vi alltid har.
& tack även till min man, för tro det eller ej, det finns en tredje man i mitt liv, även om han väldigt sällan syns till, får av min tid eller prioriteras på samma sätt som L & Y så är jag väldigt tacksam att jag har honom & denna helg åkte han med utan att jag erbjöd varken köttbullar eller prinskorv som belöning.
Det blev en mysig helg för hela familjen helt enkelt!❤️
Innan jag avslutar helt vill jag såklart gratta alla våra Nose Work vänner därute då det trillar in det ena fantastiska resultatet efter det andra, allt från härliga känslor till diplom & upplyft men på tal om känslor så vill jag rikta den största grattiskramen till våran Karin & hennes Lillan som igår tävlade & det med en magisk känsla & ett riktigt lyckorus vilket jag vill dela med mig utav.
Se video i kommentarerna på vår fb sida

loading...
Läs hela inlägget »

Diplom, Upplyft & Utmärkelse för 4 SSE
Idag är jag inte bara lycklig & stolt, jag är dessutom rörd.
Min älskade ”Y”nika underbara lilla Y, denna lilla pralin som gett mig gråa hår i förtid, som fått mig att tänka så långt utanför boxen som det bara går, killen med lika mycket känslor inuti som utanpå, han som tydligt berättar om vi ska gå höger eller vänster, om vi ska ta stora eller små steg, oftast väldigt väldigt små men så idag tar han ett jättekliv & jag gör som vanligt, hänger med på hans resa, stöttar & peppar, ger kärlek & köttbullar vilket resulterar i Diplom NW1 TEM Inomhus & därmed uppflyttade till NW2 men inte nog med det, idag var vår dag & jag är alldeles rörd när jag skriver att vi fått 4 SSE & en Utmärkelse!
Jag är så glad i denna kille, jag älskar honom så det gör ont. Så många gånger vi vänt på tävlingsplats när han förmedlat att det inte känns helt rätt, så många gånger som jag fått förklara mig om varför min labrador haft gult band & varför jag utsätter honom för tävling. Så många gånger som jag känt ”gör jag rätt” & idag fick jag äntligen svar på min fråga.
Genom små små steg, en utmaning i taget både till vardags men likaså vid träning & tävling, alltid på Ymers vilkor så har vi idag varit & tävlat i hos Maria & Nose Work Dalsland med världens bästa känsla.
Ymer har minglat, hängt med andra hundar (på avstånd) utan minsta reaktion, han har varit obrydd. Ögonen har glittrat & han har gjort sitt yttersta i söken även om det då & då behövs ett ”pep talk” där vi samlar ihop oss, klappar om, berömmer & startar på nytt.
Stolt kanske bara är förnamnet, för jag kan inte beskriva känslan.
Jag är så tacksam denna lilla brunbjörnsfis som lärt mig så otroligt mycket om hundägarskap & skillnaden på individer & personlighetstyper, om ångest & oro, om glädje & överslag men framförallt om ovillkorlig kärlek.
Tusen tack Maria för en fantastisk tävlingsdag & tack till både dig & Ann-Louise som sprider sån fantastisk glädje & värme inför varje sök.
Stort Grattis även till alla våra vänner som tävlat under dagen, många delmål som bockats av, välförtjänta diplom & fina resultat.
Nu ligger lillebror steget före storebror så vi får se om de ligger lika igen efter morgondagens tävling.

Läs hela inlägget »

Vi har under måndag & tisdag arrangerat två officiella Nose Work tävlingar, något som vi gjort två gånger i månaden sedan september 2019.

Vi har verkligen haft jättekul & det är fantastiska att få träffa & se alla ekipage arbeta tillsammans, att få dela glädjen men likaså peppa när nervositeten slår på & det är dags att in i söket.
Men, så hände något under måndagen som har gett ringar på vattnet, onödigt många ringar på vattnet & jag kommer inte att svara på några fler mail, jag kommer istället skriva från hjärtat & stå upp, inte bara för mig som företagare & arrangör utan även för övriga instruktörer, arrangörer & domare som kämpar & sliter för att vi ska få träna & tävla.
Jag heter för er som inte vet Michaela, jag har sedan 2015 drivit verksamheten Hubbe’s Hundkurser som från början hette Hubbe’s Hunddagis, ett litet företag som är mer än bara ett företag, jag lägger hela min själ i min verksamhet. Företagets namn är tillägnat min första egna hund Hubbe, en fantastisk pojk som var så mycket mer än bara min första hund, han räddade dessutom mitt liv, så Hubbe’s Hundkurser är högst personligt för mig.
Jag strävar alltid efter gemenskap & glädje när man kommer till mig med målet att de som besöker Hubbe’s ska känna sig som hjältar eller världsstjärnor när de återvänder hem.
Som instruktör skulle jag först vilja säga att jag inte är bättre än någon annan, snarare tvärt om, jag lär & utvecklas hela tiden, vilket jag tycker är fantastiskt & en del av resan & det är tack vare alla er som kommer till mig & tränar.
För i ärlighetens namn, hur kul hade det varit att vara världsbäst på allt? Känns som det skulle bli ganska fyrkantigt & tråkigt, eller hur?
Så vad jag skulle vilja säga är att vart ni än åker på kurs, ha ett öppet sinne, prova de övningar som ges, se om det passar dig & din hund, analysera, kanske finns det delar som hjälper er i träning men framför allt, tänk på att vara ödmjuk till alla de instruktörer som lägger sin själ i att instruera & sprida glädje för att vi ska kunna träna sena kvällar & helger.
Jag blir ledsen av att höra att man varit där & där & det var si & så, för då förstår jag att det sägs samma om mig.
Självklart ska man få tycka & tänka men låt andra bilda sig en egen uppfattning & som sagt plocka med det som passar er, alltid finns det något & skulle det mot förmodan inte finnas något så har ni iallafall hittat några gömmor under kursen & vovve är glad ändå?
Som instruktör får ofta höra att jag lever lyxliv som kan ha med mina hundar på jobbet & träna samtidigt, men i ärlighetens namn så är det väldigt sällan som grabbarna är med, då hade de fått ligga i bilen timma efter timma för att när kurserna är slut återvända hem då jag är allt för trött för att kunna ge dem de 110% de förtjänar.
Så jag liksom många andra instruktörer lever inget lyxliv, jag tjänar inte mer än någon annan, jag arbetar som anställd i mitt bolag & tar ut en lön precis som de flesta i vårt avlånga land.
Nu för att återgå till måndagens tävling, som flera månader innan börjar planeras, anmälningar ska tas emot, bokning av lokaler ska göras, det ska iordningställas, startlistor & pm ska ut, mail ska besvaras & mycket mer innan vi når tävlingsdagen som för oss som arrangörer är belöningen efter alla förberedelser.
Roliga sökområden, fantastiska domare, stämningen är på topp. tävlingen drar igång & liksom solen står opp en molnfri dag drog stormen in & det blev en klurig dag, inga diplom delades ut & diskussionerna & mailen börjar trilla in.
Jag förstår att man vill finna svar på varför det blev så svårt som det blev, jag förstår att man blir besviken men vad jag inte förstår är när man ska hitta syndabockar.
Jag har varit på flertalet klass 2 tävlingar där inget diplom delats ut & då kommer kommentarer som ”för svårt” ”hydrolatet” ”fel i bedömning” osv.
Jag har även varit på klass 2 tävlingar där det delats ut 20 diplom varav 40 startande & då säger man ”för lätt” ”gömmorna var som klass 1” osv.
Jag tycker detta är fruktansvärt orättvist både mot de medtävlande men även mot våra domare som gör sitt bästa när de placerar ut gömmor.
I måndags gick det inte hela vägen, men det var ett flertal ekipage som var jätte stolta & glada över sin prestation & då ska de inte behöva tryckas ner av kommentarer som ”hade hydrolatet varit okej hade ni säkert fått diplom”.
Lika orättvist är det mot de 20 som tog diplom vid annan tävling, ett diplom som de är stolta över, så vi kan väl försöka glädjas med varandra istället?
Som jag skrev ovan, självklart har man rätt att vara besviken men hur hade det sett ut om vi alltid lyckades? Då sker ingen utveckling så vitt jag vet & ibland så är det faktiskt bättre att släppa & gå vidare istället för att analysera sönder sig själv, sin motivation & glädje.
Sen gäller det bedömning av gömmor, har man synpunkter på det så hjälper det inte att maila mig i efterhand, jag kommer hänvisa till snwk:s regelverk men jag tycker att vi ska vara ödmjuka mot våra domare som går upp i ottan för att sedan komma hem sent på kvällen där min lillebrors veckopeng var högre om vi ska slå ut på alla de timmar de tillägnar i bil samt ståendes med protokollen i hand & inte nog med det, de står ute, i ur & skur med viljan att glädja oss & ge en rättvis bedömning oavsett om det tar oss hela vägen eller ej.
Vad gäller bedömningen oåtkomlig eller spot on gömma, man får fel om hunden kan ta sig hela vägen fram till gömman & markerar för långt ifrån, man får även fel om man säger ”markerat, oåtkomlig låg” & det visar sig vara en oåtkomlig hög. Men detta är återigen inget jag kan bedöma som arrangör.
Sen har vi kommentarer som ”du måste dra in storkovan nu när ni arrangerar så mycket tävlingar”
Alltså suck, snälla ni som tror detta, arrangera en tävling & återkom.
Att arrangera tävlingar tar tid från ordinarie arbete dvs dagar av inkomst, så om jag räknar med de dagarna jag skulle gjort annat går vi förlust på tävlingarna & detta kan vi gladeligen visa kalkyler på för de som tror annat.
Jag förstår att när man sitter i soffan ser 480:- * 40 = 19 200:- men då ska ni veta att det är utgifter på detta som bl.a.
-Ansökningsavgift
-Avgift till snwk för registrering av tävling
-Arvode & reseersättning domare
-Boende till domare
-Frukost/lunch/dryck till samtliga som hjälper till
-Hyra lokaler
-Inköp rosetter/priser
-Som företagare skatt/moms
-Övrig post, dvs patroner skrivare, ev behållare, kartonger osv
Så tävlingarna genererar alltså inte i att vi kan ta ut någon lön på de dagar som faktiskt kräver mest förarbete som efterarbete för att inte tala om tävlingsdagen.
Nu vill jag inte att detta ska bli något bittert inlägg men jag tycker att vi ska tänka oss för innan vi säger saker som kan påverka andra negativt. Jag ser mig som en positiv person, jag vill som sagt dela & förmedla glädje, jag vill skapa gemenskap där alla är lika värda.
Jag gör alltid mitt yttersta för att ni ska få de bästa förutsättningarna med spännande & utmanande miljöer & jag vet att det är fler med mig som kämpar på samma sätt.
Vi på Hubbe’s har beslutat att de tävlingar som efter ansökan blivit godkända är de sista vi arrangerar under våren 2020 & vi önskar såklart alla varmt välkomna att anmäla när klockan är slagen men sen kommer det bli en paus.
Vi vill såklart tacka alla domare & våra vänner som ställer upp & hjälper till för att tävlingar ska vara genomförbara, ni är fantastiska allihop!
Sist men inte minst, hydrolatet som blivit så omtalat är samma hydrolatet som användes under tisdagens tävling, det användes även under onsdagens tematräffar & såklart användes det även under decembertävlingarna & då visade det sig bli ett gäng diplom, så att säga att vi har dåliga hydrolat kommer inte ge träningen någon vidareutveckling.
Självklart satte vi nosen emot hydrolatet för en extra koll & vi är flera som kan understryka att det luktar både eukalyptus & lagerblad.
Vill man ha sin egna flaska med samma batchnummer så finns det hos oss på Hubbe’s.
För att avrunda så vill jag rikta ett stort tack till instruktörer, arrangörer, domare för det fantastiska jobb ni gör & givetvis till alla positiva & glada medtävlande för den glädje & värme ni sprider.
//Michaela

Läs hela inlägget »

2020 > 01

Vilken helg!

Ibland går det inte hela vägen men det går jäkligt bra ändå & vi har haft en helt fantastisk helg på resande fot med två dagars tävling, övernattning på Kroppefjäll, härliga promenader & såklart frukost i sängen, för både två & fyrbent.
Idag var det Lokes tur att tävla, min stora älskade björn, min stjärna, han som gör allt & lite till med hög motivation, glädje & kärlek till alla som kommer in i hans zon, oavsett om det är 1 eller 100 meter ifrån, för i Lokes värld till skillnad från lilla Y så är alla här för hans skull & är det något Loke är duktig på så är det att ge tillbaka & överösa alla med kärlek, värme & bjuda in till hans värld som som står för gemenskap, för i Lokes värld får alla vara med, stora som små.
Han är enkelheten själv, killen som skulle ta på sig ett par platåskor om jag så bad, han som delar med sig av sitt köttben till alla som vill smaka, grabben som tar sig an utmaningar utan att ens reflektera kring omgivningarna, han bara gör & jag följer efter.
3 av 4 på dagens TEM NW1 Inomhus & vem kunde tro att lillebror skulle hamna i TEM ledning?
Superfina sök, härlig känsla & riktigt kul får summera dagens tävling & jag kan inte vara annat än nöjd för som sagt, ibland går det inte hela vägen men det går jäkligt bra ändå & oavsett så har jag min älskade brunbjörn vid min sida & det är precis samma kille när jag går ut från söket som när jag går in.
Älskade Loke!
Tusen tack till alla härliga vänner i Nose Work familjen, gamla som nya för en fantastiskt trevlig helg med många härliga skratt & den fina gemenskap som vi alltid har.
& tack även till min man, för tro det eller ej, det finns en tredje man i mitt liv, även om han väldigt sällan syns till, får av min tid eller prioriteras på samma sätt som L & Y så är jag väldigt tacksam att jag har honom & denna helg åkte han med utan att jag erbjöd varken köttbullar eller prinskorv som belöning.
Det blev en mysig helg för hela familjen helt enkelt!❤️
Innan jag avslutar helt vill jag såklart gratta alla våra Nose Work vänner därute då det trillar in det ena fantastiska resultatet efter det andra, allt från härliga känslor till diplom & upplyft men på tal om känslor så vill jag rikta den största grattiskramen till våran Karin & hennes Lillan som igår tävlade & det med en magisk känsla & ett riktigt lyckorus vilket jag vill dela med mig utav.
Se video i kommentarerna på vår fb sida

loading...
Läs hela inlägget »

Diplom, Upplyft & Utmärkelse för 4 SSE
Idag är jag inte bara lycklig & stolt, jag är dessutom rörd.
Min älskade ”Y”nika underbara lilla Y, denna lilla pralin som gett mig gråa hår i förtid, som fått mig att tänka så långt utanför boxen som det bara går, killen med lika mycket känslor inuti som utanpå, han som tydligt berättar om vi ska gå höger eller vänster, om vi ska ta stora eller små steg, oftast väldigt väldigt små men så idag tar han ett jättekliv & jag gör som vanligt, hänger med på hans resa, stöttar & peppar, ger kärlek & köttbullar vilket resulterar i Diplom NW1 TEM Inomhus & därmed uppflyttade till NW2 men inte nog med det, idag var vår dag & jag är alldeles rörd när jag skriver att vi fått 4 SSE & en Utmärkelse!
Jag är så glad i denna kille, jag älskar honom så det gör ont. Så många gånger vi vänt på tävlingsplats när han förmedlat att det inte känns helt rätt, så många gånger som jag fått förklara mig om varför min labrador haft gult band & varför jag utsätter honom för tävling. Så många gånger som jag känt ”gör jag rätt” & idag fick jag äntligen svar på min fråga.
Genom små små steg, en utmaning i taget både till vardags men likaså vid träning & tävling, alltid på Ymers vilkor så har vi idag varit & tävlat i hos Maria & Nose Work Dalsland med världens bästa känsla.
Ymer har minglat, hängt med andra hundar (på avstånd) utan minsta reaktion, han har varit obrydd. Ögonen har glittrat & han har gjort sitt yttersta i söken även om det då & då behövs ett ”pep talk” där vi samlar ihop oss, klappar om, berömmer & startar på nytt.
Stolt kanske bara är förnamnet, för jag kan inte beskriva känslan.
Jag är så tacksam denna lilla brunbjörnsfis som lärt mig så otroligt mycket om hundägarskap & skillnaden på individer & personlighetstyper, om ångest & oro, om glädje & överslag men framförallt om ovillkorlig kärlek.
Tusen tack Maria för en fantastisk tävlingsdag & tack till både dig & Ann-Louise som sprider sån fantastisk glädje & värme inför varje sök.
Stort Grattis även till alla våra vänner som tävlat under dagen, många delmål som bockats av, välförtjänta diplom & fina resultat.
Nu ligger lillebror steget före storebror så vi får se om de ligger lika igen efter morgondagens tävling.

Läs hela inlägget »

Vi har under måndag & tisdag arrangerat två officiella Nose Work tävlingar, något som vi gjort två gånger i månaden sedan september 2019.

Vi har verkligen haft jättekul & det är fantastiska att få träffa & se alla ekipage arbeta tillsammans, att få dela glädjen men likaså peppa när nervositeten slår på & det är dags att in i söket.
Men, så hände något under måndagen som har gett ringar på vattnet, onödigt många ringar på vattnet & jag kommer inte att svara på några fler mail, jag kommer istället skriva från hjärtat & stå upp, inte bara för mig som företagare & arrangör utan även för övriga instruktörer, arrangörer & domare som kämpar & sliter för att vi ska få träna & tävla.
Jag heter för er som inte vet Michaela, jag har sedan 2015 drivit verksamheten Hubbe’s Hundkurser som från början hette Hubbe’s Hunddagis, ett litet företag som är mer än bara ett företag, jag lägger hela min själ i min verksamhet. Företagets namn är tillägnat min första egna hund Hubbe, en fantastisk pojk som var så mycket mer än bara min första hund, han räddade dessutom mitt liv, så Hubbe’s Hundkurser är högst personligt för mig.
Jag strävar alltid efter gemenskap & glädje när man kommer till mig med målet att de som besöker Hubbe’s ska känna sig som hjältar eller världsstjärnor när de återvänder hem.
Som instruktör skulle jag först vilja säga att jag inte är bättre än någon annan, snarare tvärt om, jag lär & utvecklas hela tiden, vilket jag tycker är fantastiskt & en del av resan & det är tack vare alla er som kommer till mig & tränar.
För i ärlighetens namn, hur kul hade det varit att vara världsbäst på allt? Känns som det skulle bli ganska fyrkantigt & tråkigt, eller hur?
Så vad jag skulle vilja säga är att vart ni än åker på kurs, ha ett öppet sinne, prova de övningar som ges, se om det passar dig & din hund, analysera, kanske finns det delar som hjälper er i träning men framför allt, tänk på att vara ödmjuk till alla de instruktörer som lägger sin själ i att instruera & sprida glädje för att vi ska kunna träna sena kvällar & helger.
Jag blir ledsen av att höra att man varit där & där & det var si & så, för då förstår jag att det sägs samma om mig.
Självklart ska man få tycka & tänka men låt andra bilda sig en egen uppfattning & som sagt plocka med det som passar er, alltid finns det något & skulle det mot förmodan inte finnas något så har ni iallafall hittat några gömmor under kursen & vovve är glad ändå?
Som instruktör får ofta höra att jag lever lyxliv som kan ha med mina hundar på jobbet & träna samtidigt, men i ärlighetens namn så är det väldigt sällan som grabbarna är med, då hade de fått ligga i bilen timma efter timma för att när kurserna är slut återvända hem då jag är allt för trött för att kunna ge dem de 110% de förtjänar.
Så jag liksom många andra instruktörer lever inget lyxliv, jag tjänar inte mer än någon annan, jag arbetar som anställd i mitt bolag & tar ut en lön precis som de flesta i vårt avlånga land.
Nu för att återgå till måndagens tävling, som flera månader innan börjar planeras, anmälningar ska tas emot, bokning av lokaler ska göras, det ska iordningställas, startlistor & pm ska ut, mail ska besvaras & mycket mer innan vi når tävlingsdagen som för oss som arrangörer är belöningen efter alla förberedelser.
Roliga sökområden, fantastiska domare, stämningen är på topp. tävlingen drar igång & liksom solen står opp en molnfri dag drog stormen in & det blev en klurig dag, inga diplom delades ut & diskussionerna & mailen börjar trilla in.
Jag förstår att man vill finna svar på varför det blev så svårt som det blev, jag förstår att man blir besviken men vad jag inte förstår är när man ska hitta syndabockar.
Jag har varit på flertalet klass 2 tävlingar där inget diplom delats ut & då kommer kommentarer som ”för svårt” ”hydrolatet” ”fel i bedömning” osv.
Jag har även varit på klass 2 tävlingar där det delats ut 20 diplom varav 40 startande & då säger man ”för lätt” ”gömmorna var som klass 1” osv.
Jag tycker detta är fruktansvärt orättvist både mot de medtävlande men även mot våra domare som gör sitt bästa när de placerar ut gömmor.
I måndags gick det inte hela vägen, men det var ett flertal ekipage som var jätte stolta & glada över sin prestation & då ska de inte behöva tryckas ner av kommentarer som ”hade hydrolatet varit okej hade ni säkert fått diplom”.
Lika orättvist är det mot de 20 som tog diplom vid annan tävling, ett diplom som de är stolta över, så vi kan väl försöka glädjas med varandra istället?
Som jag skrev ovan, självklart har man rätt att vara besviken men hur hade det sett ut om vi alltid lyckades? Då sker ingen utveckling så vitt jag vet & ibland så är det faktiskt bättre att släppa & gå vidare istället för att analysera sönder sig själv, sin motivation & glädje.
Sen gäller det bedömning av gömmor, har man synpunkter på det så hjälper det inte att maila mig i efterhand, jag kommer hänvisa till snwk:s regelverk men jag tycker att vi ska vara ödmjuka mot våra domare som går upp i ottan för att sedan komma hem sent på kvällen där min lillebrors veckopeng var högre om vi ska slå ut på alla de timmar de tillägnar i bil samt ståendes med protokollen i hand & inte nog med det, de står ute, i ur & skur med viljan att glädja oss & ge en rättvis bedömning oavsett om det tar oss hela vägen eller ej.
Vad gäller bedömningen oåtkomlig eller spot on gömma, man får fel om hunden kan ta sig hela vägen fram till gömman & markerar för långt ifrån, man får även fel om man säger ”markerat, oåtkomlig låg” & det visar sig vara en oåtkomlig hög. Men detta är återigen inget jag kan bedöma som arrangör.
Sen har vi kommentarer som ”du måste dra in storkovan nu när ni arrangerar så mycket tävlingar”
Alltså suck, snälla ni som tror detta, arrangera en tävling & återkom.
Att arrangera tävlingar tar tid från ordinarie arbete dvs dagar av inkomst, så om jag räknar med de dagarna jag skulle gjort annat går vi förlust på tävlingarna & detta kan vi gladeligen visa kalkyler på för de som tror annat.
Jag förstår att när man sitter i soffan ser 480:- * 40 = 19 200:- men då ska ni veta att det är utgifter på detta som bl.a.
-Ansökningsavgift
-Avgift till snwk för registrering av tävling
-Arvode & reseersättning domare
-Boende till domare
-Frukost/lunch/dryck till samtliga som hjälper till
-Hyra lokaler
-Inköp rosetter/priser
-Som företagare skatt/moms
-Övrig post, dvs patroner skrivare, ev behållare, kartonger osv
Så tävlingarna genererar alltså inte i att vi kan ta ut någon lön på de dagar som faktiskt kräver mest förarbete som efterarbete för att inte tala om tävlingsdagen.
Nu vill jag inte att detta ska bli något bittert inlägg men jag tycker att vi ska tänka oss för innan vi säger saker som kan påverka andra negativt. Jag ser mig som en positiv person, jag vill som sagt dela & förmedla glädje, jag vill skapa gemenskap där alla är lika värda.
Jag gör alltid mitt yttersta för att ni ska få de bästa förutsättningarna med spännande & utmanande miljöer & jag vet att det är fler med mig som kämpar på samma sätt.
Vi på Hubbe’s har beslutat att de tävlingar som efter ansökan blivit godkända är de sista vi arrangerar under våren 2020 & vi önskar såklart alla varmt välkomna att anmäla när klockan är slagen men sen kommer det bli en paus.
Vi vill såklart tacka alla domare & våra vänner som ställer upp & hjälper till för att tävlingar ska vara genomförbara, ni är fantastiska allihop!
Sist men inte minst, hydrolatet som blivit så omtalat är samma hydrolatet som användes under tisdagens tävling, det användes även under onsdagens tematräffar & såklart användes det även under decembertävlingarna & då visade det sig bli ett gäng diplom, så att säga att vi har dåliga hydrolat kommer inte ge träningen någon vidareutveckling.
Självklart satte vi nosen emot hydrolatet för en extra koll & vi är flera som kan understryka att det luktar både eukalyptus & lagerblad.
Vill man ha sin egna flaska med samma batchnummer så finns det hos oss på Hubbe’s.
För att avrunda så vill jag rikta ett stort tack till instruktörer, arrangörer, domare för det fantastiska jobb ni gör & givetvis till alla positiva & glada medtävlande för den glädje & värme ni sprider.
//Michaela

Läs hela inlägget »


Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter