Rityta 1-s

En felmarkering, det finaste kvitto jag kunde få

Vilken helg! Vilken fantastisk helg!

Lilla Y & jag har varit på äventyr, ett sånt där nyp mig i armen äventyr, vi har varit & tävlat första gången sedan covid knacka på dörra & dessutom spenderat en natt på hotell, helt på tumanhand utan storebor, utan farsan & det tillsammans med vännerna Jonna & Tuva.

För att förstå känslan i detta inlägg måste man förstå Lilla Y & den unika individ han är samt den magiska resa han gjort, Lilla Y är liksom jag otrolikgt känslostyrd, allt handlar om dagsform & att acceptera varje liten åsikt, varje utryck & verkligen ta tillvara på det han förmedlar. 
Att vara iväg med Y kräver så otroligt mycket ifrån mig, det är fokus, fokus på honom & för att göra honom rättvisa så handlar det inte om 100% narvarande utan 200%.
Jag hade kunnat skriva ett långt inlägg om vem lilla Y är, egentligen är det vad som krävs för att helheten i detta inlägg ska bli rättvist & för att förståelsen för känslan kring helhet, kring individer, kring prestation osv ska förstås på rätt sätt men jag tänker att det får komma via en vlogg, känslan kring denna lilla varelse vill jag förmedla i uttryck som är onåbart via text.

Okej, dags att börja sumera en helg full av glädje, full av känslor, tårar & tacksamhet!

Lördagsmorgon, klockan ringer, vi stiger upp, tar en lång promenad med brorsan, äter en god frukost tillsammans & börjar sedan packa bilen, jag & Lilla Y ska iväg & tävla, inte bara en dag utan två dagar i Bengtsfors, vi ska bo på hotell, vi ska hänga med Jonna, Tuva & nästan hela team Hubbe's som är på plats, jag är redo, är Y redo?
Med Y handlar ALLT om dagsform & att skapa de bästa av förutsättningar. 
Med Y handlar det om att se helheten i allt som sker, ALLT! & jag kommer ta det steg för steg.
Vi sätter oss i bilen, jag har med mig allt vad vi behöver, har planerat så vi hinner stanna på vägen upp & även hinna landa på tävlingsplats en stund innan samling & start.
Min målbild för helgen var att ta oss till tävlingsplats & att han ska känna sig trygg, sedd & hörd, mitt mål var att se om jag haft rätt, om vi kommit såpas långt att han är helt okej med att befinna sig på ett område med för honom hög rullians av hundar & människor.
Mitt mål var även att han skulle få gå in i varje område & känna sig som en kung, OAVSETT funna gömmor eller ej så skulle han få lämna som KUNG YMER! 
Jag säger ofta att han är Batman & jag är Robin, jag menar som jag ser på det så finns ju Robin alltid där för att stötta & kämpa med läderlappen, det är teamwork, det är känsla & det är precis det jag vill ha.

Vi är på plats, allt känns bra, han är chill, vi möts av våra team kamrater, vi ser banvandring & jag känner "YES, det är Y vänliga områden" förutsättningarna är de bästa för honom med öppna ytor & både domare & tidtagare kan hålla gott avstånd. 
Tänker ni på det? Att det är skillnad på områden & områden? 
Att det är skillnad på inomhussök & inomhussök & hur olika miljöer kan åverka även den bästa av sökhundar? 
Iallafall, förutsättningarna var de bästa, målet var en trygg liten kille på tävlingsplats & med sökområden som dessa så kände jag att osvett om han hittar gömmor eller ej så kommer han göra ett fantastiskt jobb & det är precis det jag sträva efter i arbetet, att hitta gömmor är ett pluss men att se ett fint arbete med hög motivation det är så mycket guldstjäna i det!
Vi startar inomhus, går till väntplats & där gör jag ett litet tomsök, nu spände vi bågen, Y hade precis rört sig förbi hundar & människor som om han aldrig gjort annat & eftersom jag känner denna lilla så väl så vet jag vad som sker om osäkerhet, trötthet eller någon typ av känsla börjar bolma upp, ja då börjar han klia sig & det är något som visar sig även i arbete om motivationen inte är på topp & han inte hamnar i doftmoln hyfsat snabbt. Så jag spände bågen, tomsök & jag visste där & då, motivationen var på topp, inget kli, bara jobb & fokus här & nu.
Inomhus & Behållare, sjukt nöjd, sjuuukt nöjd, han var bara så magisk, jag kunde inte annat än att skrika rakt ut & överösa honom med bananpannkakor.
Jag såg på Jonna som var med & titta & utan ett ord kunde vi tyda varandra, Ymer är dagens vinnare & det var precis vad vi sa påvgen ut, målet är uppnått, vi gjorde det, Lilla Y gjorde det & gick in som om han aldrig gjort annat, han har vunnit & de sista söken kommer enbart vara en test på hur långt han orkar.
För er som inte hängt med sedan start med Y så förstår jag att det är svårt att förstå men jämför med en ADHD hjärna, jag jämför med min & det blir på så sätt så lätt att förstå helheten & hur mycket det tar på kropp & knopp att sortera intryck & hålla ihop.
Nåväl, paus, det börjar ösregna, ÖSREGNA!
Y avskyr regn trotts att han är en labrador, men med mitt mindset att vi bara ska lattja & beträda nya marker så gick vi för att ge det en chans & om det blev en chans, det blev DIPLOM, kan n i förstå?
I ösregn tog han de sista tre gömmorna & han var så välförtjänt ujtav det, han jobbade som han aldrig gjort förr, vi jobbade, det var teamwork, jag såg honom, han tog mina anvisningar med högt förtroende & han gjorde det!
Diplom, två SSE & jag v ar helt upprymd, överväldigad & ja tom på ord!
Min lilla gjorde det & med full pott utan några fel blev han totalvinnare & som han förtjänade det!

Efter tävling begav vi oss till hotellet & jag vill verkligen poängtera att hela resan, hela äventyret är en påfrestning för Y, även om han liksom jag njuter av att vara iväg & hänga tillsammans så är det för en ADHD hjärna så otrolugt mycket att sortera, en natt på hotell tar mer än vad man kanske kan förstå.
På hotllet firades det med gött att käka & dricka, vi hade mycket att fira & då handlar det i grund & botten inte om diplom, det handlar om känslan, om att känna hur rätt man är, hur härligt det känns att verkligen vara ett med sin hund, att träna med känsla & låta känslan avgöra för hur vi går vidare.
Men det firades tillsammans med Jonna & Tuva som även de tog diplom, SSE diplom dvs en utmärkelse, något av det finaste man kan få enligt mig. 
Tårarna rann, jag är så tacksam & rörd, jag är så stolt över dem & hur långt de kommit, hur långt vi kommit & här kommer en skryt rad.
Det är otroligt få SSE utmärkelser utdelade men två av dem är från team på Hubbe's, Tuva & Ymer, ja ibland får man skryta & jag tycker det är synd att utmärkelser & diplom inte ärdesätts mer än tidshetsen i olika moment för i min värld så visst kul att stå på prispallen men jag värdesätter ett fint arbete i 2 minuter mer än ett 4 sekunderssök & jag ser inte att man är bättre för att man är såkallat snabb, allt handlar om olika förutsättningar, raser, sökstrategier osv.
I mitt tycke, hylla Diplom & Utmärkelser, jag anser att NW är en sport där vi tävlar mot oss själva tillsammans med alla andra.

Firandet blev dock inte så långt, alla var vi trötta & efter mat, bubbel & tuggben så var det nattinatti, eller just ja, det blev en lång tur i skogen med, något som jag värdesätter högt när vi är iväg.

Söndag, Y väcker mig med en stor varm kram, som jag älskar denna ärta!
07:00, dags för en tur med Tuvis & Jonna, det är en ny dag & vi laddar för de bästa av förutsättningar men redan på morgonen var det tydligt, Y var trött, vilket jag förstod & tröttae skulle han hinna bli i väntan på att starta under eftermiddagen vilket även gjorde mig trött, jag stod i valet & kvalet, åka hem eller ge det en chans men Jona skrev "Kör, det är Y vänliga områden"
Sagt & gjort, vi åkte till tävlingsplats med målet att ta oss igenom med goa känslor, bryta om han behöver det & bara njuta.

Mot första start, Y började nästan omgående pocka på min uppmärksamhet, jag viste där & då att n u handlar det om att strka honom, att låta han göra sitt & belöna för bra jobb. Inga reaktioner & en trygg kille på området men attg hålla ihop i sökområdet blev för tufft & som ovan nämnt kom kli ganska omgående.
Jag satte mig ner, klappa om, sa hur bra han var & sen satte han av, tog en gömma, kände sig som kung Ymer & sen satte han av igen för att vilja bli lyft upp på avsatser & annat. Självklart lyfter jag upp & stöttar, nosen var på & även om jag inser att det är högsr orimlgt att placera en gömma där så låter jag honom fortsätta, det handlar om att stärka, för som sagt Robin följer Batman.

Vidare till fordon, nej nej nej säger Y, kli kli kli & jag kände att det är dags att vara snabbtänkt då jag inte vill bryta mitt i kli utan få igång nos & strax därefter säga färdigt så han får betalt för nos på & bra jobb men här hade vi värdlens magiska tur, jag sprang mot släp & anvisade rakt en gömma, markerat & innan jag viste ordet av det så tog han gömma två som var närliggande, vilket resulterade i ett färdig & fasiken vilken boozt det blev för Y, ibland handlar det om tur & det hade vi här.

Det blev en kort paus & jag hade bestämt mg för att ge honom en chans, att våga spänna bågen i de sista söken för att utvärdera & med områden som var Y vänliga var det värsta som kunde hända att jag skulle bryta, jag var förberädd på att säga till Marie att berätta vart en gömma var så jag kunde belöna & få det bästa av avslut.
Men taggad till tusen blev denna lilla när han såg behållarna & jag tor han gjorde sitt snyggaste behållarsök ever, pang, pang, & SSE, vilket sök, men det var här han lade sina sista krafter för direkt därefter kom skallen & nosduttarna på benet, här borde jag ha sagt att nu avbryter vi.
Sista söket, Y tappade hela hållningen, motivationen gick ner & helt plötsligt en cob, en markering & där & då tog han slut, markeringen var lite för långt ifrån & inget konstigt med det, så rättvist bedömt & Y som med hela sin kropp & attityd sade stopp, han orka inte mer.
Jag lät honom reda ut gömman & pang belöna, vi gick ut & Y bleb jätte upprörd, alltså tänke er en ungdom som känner sig missförstådd, han skällde & sa "Hur tydlig ska jag vara, nu åker vi hem" & det orde vi kanske ha gjort, kanske spände jag bågen lite väl mycket med två dagar men samtidigt så blev det för mig det finaste av kvitton, en felmarkering blev det finaste av kvitton tillsammans med hela hans sätt att hantera sök efter sök.
Jag älskar att snacka med denna lilla kille, jag älskar att vi förstår varandra trotts att v i talar olika språk, jag älskar att han är så tydlig i sitt sätt att säga nu kör vi jag älskar dig liksom morsan för helvete nu blev det inte bra, jag älskar att han utrycker allt han känner genom ord & handling.

Ymer skall hela vägen till bilen, även inne i bilen & tydligare kan det inte bli, han ville åka. Vi starta motorn, satte på Metallica, höjde volymen & han sov som en stock hela vägen hem, han sover fortfarande.

Summa sumarum!
Att tävla handlar om så  mycket mer än en fin prestation på pappret.
För att prestatinen ska kännas genuin så ska känslan vara den rätta & då spelar det ingen roll vad resultatet säger.
Alla har vi olika mål, alla har vi olika förutsättningar, något vi aldrig får glömma.
Så fina områden, så rättvisa & välplanerade gömmor, vilka dagar!

Men nu, de sista orden, ord som jag vill tillägna mitt team på Hubbe's, FY FAN VAD JAG ÄR STOLT ÖVER ER! 
Ni peppar, n i inspirerar, ni motiverar & det med fokus på glädje & relation.
Gemenskapen är helt magisk & något jag värdesätter så högt!
Stort GRATTIS till Camilla & Sonny som tog sitt första Diplom i TSM NW2, blev totalvinnare & var så fucking jävla välförtjänta detta diplom! 
Stort GRATTIS även till Jonna & Tuva som fock den finaste av utmärkelser med 4 SSE & äve då så jävla välförtjänt!
Förlåt att jag svär med det sätter liksom avstamp för hur jävla bra de är!
Stort Grattis & så bra jobbat även till resten av teamet som nådde sina delmål, blev booztade till att spänna bågen & allt därtill, ni är grymma hela bunten!

Stort GRATTIS även till min lilla, min Ymer som tgog sitt förts TSM NW2 Diplom med 3 SSE under helgen som gick, jag är så stolt över denna lilla & som sagt så är jag skyldig honom det största av tack för den genuina & ärliga individ han är.
En felmarkering blev som sagt den finaste av kvitto jag har fått!

(Yes, I know, han blev placerad totalvinnare ena dagen, vinnare i behållarsöket andra dagen men som ovan nämnt, för mig så orelevant & mindre viktigt, vi är stolta över vårt diplom & våra SSE men utöver det så handlar NW varken om snabbaste tid eller på papret en fin prestation, det handlar om känsla, teamwork & att vara här & nu)
 

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Etikettmoln